Att tappa hår är något de allra flesta kvinnor upplever någon gång i livet, och det är viktigt att skilja på normalt håravfall och håravfall som bör utredas. Det är fullt normalt att tappa mellan 40 och 100 hårstrån per dag, eftersom håret hela tiden genomgår cykler av tillväxt och vila. Problem uppstår när betydligt fler hårsäckar samtidigt går in i vilofasen, vilket gör att håret känns synligt tunnare och att avloppet i duschen fylls snabbare än vanligt. Den vanligaste enskilda orsaken till håravfall, oavsett kön, är ärftlig eller hormonellt betingad alopeci, som kan visa sig redan i puberteten men som blir vanligare med stigande ålder och drabbar omkring 40 procent av alla kvinnor vid 70 års ålder. Till skillnad från män, där håravfallet ofta börjar vid tinningarna, visar sig ärftligt håravfall hos kvinnor oftast i samband med klimakteriet, då håret gradvis blir tunnare så att hårbotten börjar synas.
Utöver ärftlighet finns det flera tillfälliga orsaker som är minst lika vanliga, särskilt bland yngre och medelålders kvinnor. Stora hormonella förändringar är en av de vanligaste utlösarna – det är till exempel vanligt att tappa extra mycket hår några månader efter en förlossning, en effekt av hormonomställningen som vanligtvis växer tillbaka inom ett halvår. Samma mekanism, som kallas telogent effluvium, kan triggas av psykisk stress, kraftig bantning, järnbrist, sköldkörtelrubbningar eller en svår infektion. En hög stressnivå kan helt enkelt leda till att fler hårstrån än normalt går in i vilofasen och faller av, vilket gör att håravfallet ofta märks några månader efter den stressiga perioden – inte under den. Goda nyheter är att denna typ av håravfall sällan är permanent: så länge hårsäckarna själva inte är skadade finns det goda chanser att håret växer tillbaka, om man kan identifiera och åtgärda den bakomliggande orsaken.
Det finns även mer specifika tillstånd som är värda att känna igen. Alopecia areata är en autoimmun sjukdom där kroppens eget immunsystem felaktigt attackerar hårsäckarna, vilket leder till plötsliga, ofta runda kala fläckar – hårsäckarna förblir dock aktiva, så återväxt är möjlig även om återfall är vanliga. Ett annat tillstånd som ofta förbises är traktionsalopeci, håravfall som orsakas av långvarig mekanisk belastning på hårsäckarna, till exempel av strama hästsvansar, flätor eller hårförlängningar. Den här typen av håravfall är särskilt frustrerande eftersom den i många fall är helt undvikbar bara genom att variera frisyr och undvika konstant spänning i hårfästet. Slutligen kan vissa läkemedel, däribland p-piller med viss hormonsammansättning, ligga bakom diffust håravfall, vilket är värt att ta upp med sin läkare om man nyligen bytt preparat.
När det gäller egenvård finns det flera saker att tänka på i vardagen som kan göra skillnad för hårets kvalitet, även om de sällan löser en underliggande hormonell eller medicinsk orsak helt på egen hand. Tvättfrekvensen bör anpassas efter hårtyp – fett hår mår bäst av tvätt varje eller varannan dag, medan torrt eller lockigt hår snarare bör tvättas en gång i veckan för att inte tappa naturliga oljor. Mellan tvättarna kan hårolja med argan, jojoba eller marula i de torra längderna hjälpa till att bevara fukt, och att sova med en kudde eller mössa av siden eller bambu minskar friktionen som annars kan bidra till brutna hårstrån. Klippfrekvens spelar också roll för upplevelsen av tjockt, friskt hår: kort hår mår bra av trimning var 4–6 vecka, medellångt till långt hår var 8–12 vecka, och lockigt eller texturerat hår klarar sig ofta på 10–16 veckor mellan klippningarna.
Den viktigaste rekommendationen är ändå att inte dra för snabba slutsatser på egen hand. Om håravfallet beror på en bakomliggande sjukdom kan behandling av just den sjukdomen ofta även motverka håravfallet, vilket gör en korrekt diagnos avgörande innan man investerar i dyra schampon eller kosttillskott. Det är särskilt läge att kontakta vårdcentralen om håravfallet inte har avtagit inom sex månader, om hårbotten samtidigt kliar eller är öm och röd, om kala fläckar uppstått, eller om man samtidigt upplever oregelbunden mens och ökad kroppshårväxt – det kan vara tecken på en hormonell obalans som bör utredas med blodprov. Genom att kombinera tålamod, en skonsam hårvårdsrutin och, vid behov, professionell rådgivning går de allra flesta former av håravfall hos kvinnor att antingen reversera eller hantera väl.